Två brosklavar och slånlav

Om man går från torget i Malexander ner mot kyrkan lägger man snabbt märke till de lavtäckta träd som står planterade längs Kyrkovägen. På lönnarna upp mot torget är två olika arter brosklavar speciellt iögonfallande, brosklaven (Ramalina fraxinea, fraxinus = trädet ask) och den mjöliga brosklaven (Ramalina farinacea, latin farinacea = mjölig). Dessa två arter, i synnerhet brosklaven, växer på gamla lövträd, särskilt rikbarksträd (träd med goda förhållanden för många lavar) som asp, ask och lönn, ofta i anslutning till åkrar eller grusvägar där näringsrikt damm virvlar upp. Vid första anblick kan de tyckas rätt lika varandra men skiljs lätt på att den större och mer bredflikiga brosklaven har stora häftstiftslika apothecier (sporbärande organ) spridda över bålen, medan den mjöliga brosklavens smala bålflikar längs kanterna spricker upp i små mjöliga soralfläckar (soral är små kulor av svamptrådar och alger som trillar ut och kan växa ut till en ny lav).

Ovan från vänster till höger: brosklav (Ramalina fraxinea) och mjölig brosklav (Ramalina farinacea). Nedan: Närbild på kantsoral hos mjölig brosklav: barken spricker upp och blottar korn av svamphyfer blandat med alger som kan trilla av och växa ut till nya lavar

Tittar man runt en stund på lönnarna hittar man kanske också slånlaven (Evernia prunastri,  prunus = plommonsläktet, dit bl.a. slån räknas) som också trivs på bark, men inte är lika specifik i sina växtplatser som de två föregående, utan växer på de flesta lövträd och ibland även på barrträd. På lindarna framför kyrkan kan man se att de båda brosklavarna i princip helt saknas, men att slånlaven förblir vanlig. Slånlaven kan tyckas snarlik brosklavarna men skiljs snabbt på att den har olika färg på ovan- och undersida: ovansidan delar brosklavarnas blekt blå-grå-gröna färg medan undersidan är renare vit (På de båda brosklavarna syns ingen skillnad mellan ovan- och undersida). Slånlaven är ofta delvis täckt av soral på undersidan som gör att den kan se lite grågrön-mjölig ut, men oftast lyser det vita igenom, åtminstone fläckvis.

Slånlav (Evernia prunastri).

Det kan vara värt att veta att lavarna inte parasiterar på träd utan får sin energi från de alger de lever i symbios med, de utnyttjar bara barken som en plats att växa på. Samtliga bilder är tagna 2/5 på de gamla lönnarna i norra delen av Kyrkovägen inne i Malexander.